Wato Tsereteli: The Archive (2011). Tbilisi på femtiotalet. Fotografi av Vakhtang Tsinsadze (1915-1993). återges med konstnärens tillstånd.

Att se dimensionerna. Konstnärer från Georgien Thea Djordjadze, Mamuka Japharidze, David Kakabadze, Koka Ramishvili, Alexander Rekhviashvili, Wato Tsereteli, Guram Tsibakhashvili

3 september - 30 oktober 2011
Pressvisning: fredagen den 2 september kl 12
Vernissage: fredagen den 2 september kl 18-20
En utställning med konstnärer från Georgien får oundvikligen en politisk dimension. För en svensk publik är Georgien tillräckligt okänt för att väcka nyfikenhet men samtidigt tillräckligt känt för att man ska kunna föreställa sig vad det är. Georgien förknippas med geopolitik i den stora skalan: det maktspel som utbröt efter Sovjetunionens kollaps för tjugo år sedan. Det korta kriget mellan Georgien och Ryssland i augusti 2008 vara bara den mest omskrivna incidenten i en pågående utveckling som omfattar olja och hegemoni, värden och ambitioner, Eurasien, Mellanöstern, USA och EU. Men en utställning bör inte vara en berättelse som håller sig till ett enda ämne, även om det är något så komplext som Georgiens nutidshistoria. En utställning bör alltid vara mångdimensionell.

Ordet "dimension" har med mätande att göra. Det är besläktat med "meter", "måne" (himlakroppen som hjälper oss att mäta tiden) och "månad" (den tidsrymd som utmäts av månen). ändå är det inte en precis teknisk term, utan används för det mesta metaforiskt och blir en bild som skapar nya bilder. En dimension (exempelvis skolgeometrins tre dimensioner eller den fjärde som skapar rumtiden) beskrivs kanske bäst som en dynamisk tankemodell av olika sätt att närma sig den allmänna idén om att mäta, som är nära förbunden med seendet. De konstnärer som valts för utställningen Att se dimensionerna kommer alla från Georgien - det är den yttre ramen - men de har valts för att deras verk tycks sammanstråla i ett intresse för "det dimensionella" i konsten. Det är den inre ramen.

Thea Djordjadze (född 1971, bor i Berlin) medverkar med installationen Explain Away - ე.ი (2009; de två bokstäverna från det georgiska alfabetet kan översättas som "d.v.s", "det vill säga"). I hennes noga uttänkta fyrdimensionalitet samsas en rumslig konstruktion med påtagliga föremål och deras upplösning i drömlik tid. Mamuka Japharidze (född 1962, bor i Tbilisi och i England) uppmanar oss att uppleva "ytterligare dimensioner" genom att använda sig av visuella trick som lätt kan avslöjas: cykeltaxin ombyggd till rullande titthålskamera i Opti-Mystic Translookation (2003-) eller det svartvita schackrutiga mönstret som både döljer och framhäver den finstilta bilden av ett par ögon i Invisible (2006-). Koka Ramishvili (född 1956, bor i Genève) omvandlar en besvärlig samtidshistoria till bilder med inbyggd politisk dimension (där det dokumentära bara är ett ingångsvärde). Han visar flera audiovisuella verk, däribland War from My Window (1991-1992), Change (2005) och Tender Transitory Transport (2008). Filmregissören Alexander Rekhviashvili (född 1938, bor i Tbilisi) representeras av Steget (1986, 84 min.), ett porträtt av den klaustrofobiska vardagen mot slutet av Sovjetepoken, där alla dimensioner verkar ha krympt samman till en enda stökig lägenhet. Wato Tsereteli (född 1975, bor i Tbilisi) utforskar och återupplivar sina morföräldrars dokumentation av georgiska byggnadsminnen. Bilderna som han valt ut för The Archive (2011) framhäver fotografernas subjektivitet som en synlig dimension av den romantiska modernismen. Guram Tsibakhashvili (född 1960, bor i Tbilisi) kopplar ögonblicksbilder av stadslivet för tjugo år sedan till citat från James Joyce. Ulysses (1989-1994) förtätar och förskjuter den flydda tidens dimensioner till bilder av ett gemensamt omedvetet. Dessa samtida konstnärer rör sig inom etablerade visuella system (skulptur, fotografi, rörlig bild, performance) men samtidigt ifrågasätter de dem och flyttar runt deras gränser. Detta var också fallet med David Kakabadze (1889-1952), en nyckelfigur i georgisk konsthistoria: målare, skulptör, scenograf, fotograf, filmskapare, pedagog, konsthistoriker, uppfinnare. Han reste till Paris 1919 på stipendium från det då självständiga Georgiens regering. Efter återkomsten till Tbilisi 1927 innehade han nästan alla viktiga positioner i det georgiska konstlivet, men han föll i onåd under Andra världskriget och hans liv slutade i utanförskap. Vi koncentrerar oss på Kakabadzes experiment med tredimensionalitet. Han uppfann ett system för stereoskopisk film 1923 och föreslog en metod att framställa "analoga hologram" 1950. För att demonstrera sin idé skar han upp ett fotografi av Stalins huvud i 19 "skivor". I samarbete med konsthistorikern och Kakabadze-experten Ketevan Kintsurashvili har Lunds konsthall för första gången byggt en prototyp av denna uppfinning.

Att se dimensionerna. Konstnärer från Georgien genomförs med generöst stöd från Svenska institutet. Varmt tack också till Center of Contemporary Art - Tbilisi för organisatorisk hjälp, till Thea Djordjadzes galleri, Sprüth Magers Berlin London, för lånet av Explain Away - ე.ი och till M HKA in Antwerpen för lånet av Koka Ramishvilis verk.

Specialvisning söndag 4 september kl 15

Konsthistorikern och Kakabadze-experten Ketevan Kintsurashvili och kurator Anders Kreuger håller visningen av utställningen.